På uppdrag av Mälarenergi har jag skapat ett undervisningsmaterial som behandlar Vatten- och avloppsreningsprocessen. Undervisningsmaterialet består av en saga som beskriver vad som händer när vi använder toaletten som sopnedkast samt en lärarhandledning som innehåller experiment där barnen själva är delaktiga i undervisningen. Syftet är att göra eleverna miljömedvetna och att man inte ska använda avloppet som sopnedkast. Förhoppningsvis sprider miljöengagerade elever sin kunskap vidare till sin omgivning och miljöengagemanget grundläggs tidigt hos barn/elev..

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nät. Hur enskilda avlopp är uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnå ett uthålligt samhälle.Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska sträva efter en uthållig samhällsutveckling. En strävan som kommuner som Söderköping har när dom försöker få människor att byta till hållbara VA-system.Med dom här funderingarna som bakgrund och ett antal frågeställningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som går igenom Östersjöns problematik och även relevant information om enskilda avlopp.

Uppsatsen syftar till att förstå vilka immateriella och materiella värden som är knutna till vatten på flaska i Sverige. Vi undersöker naturellt vatten på flaska med och utan kolsyra. I andra länder är det vanligt att behöva köpa vatten på flaska. I Sverige har vi dock bra dricksvatten. Vad är det då som konsumenten erhåller förutom kärnprodukten som gör det värt att köpa vatten istället för att dricka kranvatten? Uppsatsen bygger på en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa expertintervjuer.

Luleå Hamn hanterar årligen 350 000 ton petroleumprodukter. Av hanteringen uppstår spill. 1980 byggdes en reningsanläggning för oljeskadat vatten. Den var dimensionerad för att ta emot en viss mängd vatten. Dagens miljölagstiftning och förbättrade rutiner har minskat mängden föroreningar och även mängden inkommande vatten.

Projektet handlar om att möjliggöra förändringar och att gestalta generella rum..

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sänka sina utsläpp av näringsämnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfällen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmål planeras därför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. Två helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. Två alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

Det är sedan tidigare allmänt känt att när temperaturen sänks på luft med en hög luftfuktighet så fälls det ut kondenserat vatten som en restprodukt. Ombord på stora kryssningsfartyg med många passagerare så är behovet av att kyla luften stort på grund av att passagerarna vill ha en behaglig inomhusmiljö, vilket leder till att det i fartygens stora luftkonditioneringsanläggningar bildas mycket vatten när luft kyls. Den här studien syftar till att undersöka om det går att ta tillvara på det vatten som bildas som en restprodukt i luftkonditioneringsanläggningarna. För att ta reda på om kvalitén och kvantiteten var tillräcklig för att det skulle gå att använda vattnet ur en luftkonditioneringsanläggning så togs ett vattenprov från en luftavfuktare. Detta vattenprov analyserades av ett utav Livsmedelverket ackrediterat laboratorium.

Jag har i mitt examensarbete jobbat med framtagningen av en vattenflaska för en hållbar utveckling. En vattenflaska där användningsområdet är för vardagligt bruk. Arbetet har en inriktning mot estetik och hållbarutveckling. Jag har tittat på vilken miljöinverkan buteljerat vatten har, undersökt estetik som begrepp och gjort research. Detta är sedan följt av en designprocess innehållande skissprocessen, användarstudie, och designmetoder vilket leder fram till en prototyp av en produkt.

Den här studien syftar till att göra en miljöstrategisk jämförelse av två olika tekniker för rening av enskilda avlopp. Detta innebär en jämförelse av såväl juridiska som ekonomiska aspekter utöver den grundläggande reningseffektiviteten. Målsättningen är att visa att en rotzon är ett väl så bra alternativ som en markbädd vid rening av enskilda avlopp. Detta visade sig också stämma. Beträffande reningseffektivitet verkar teknikerna vara likvärdiga.

Den termohalina cirkulationen är en global havscirkulation driven av densitetsskillnader, som gör att varmt vatten transporteras mot polerna och kallt vatten mot ekvatorn. Densiteten påverkas av temperatur och salinitet (och tryck, som vanligtvis ignoreras). Därför heter cirkulationen termohalin. Saliniteten minskar när vatten tillförs genom nederbörd, havsissmältning eller landavrinning. Saliniteten ökar genom avdunstning och isbildning.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper elever i skolår 6 och 9 har angående hushållssopor, sopsortering, vatten- och elanvändning, närmare bestämt hur sopor sorteras och hur de återvinns och vilka vatten- och el-användare som finns i hemmen och vilka mängder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras. I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i två klasser. Resultatet pekar på att eleverna har vissa kunskaper, om än små, om sopsortering och vilka som är vatten- och el-användarna i hemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mängder el och vatten det rör sig om var under förväntan, likaså förmågan att kunna uppskatta absoluta och relativa mängder och därifrån föra ett resonemang om att beräkna mängder och dra slutsatser. Kunskapen om vilka besparingsalternativ som står till buds var också begränsad och rörde så gott som uteslutande inskränkningar..

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling..

Syftet med studien var att undersöka den erosiva potentialen av vanligt förekommande kolsyrade vatten med eller utan smaksättning. Studien genomfördes som en laboratoriestudie vid Institutionen för Odontologi vid Göteborgs universitet. Totalt omfattades studien av 34 buteljerade kolsyrade vatten med eller utan smak, tre kolsyrade vatten producerade i kolsyreapparat samt sex referensdrycker. Samtliga produkter testades genom registrering av initialt pH med pH-elektrod och buffring med 0,1 M NaOH till det värde då pH neutraliserats. Dryckens surhetsgrad beräknades därefter vilket anses som ett mått på dess erosiva potential.

This thesis processes the work of developing CPU code and GPU code for Thomas Kaijsers algorithm for calculating the kantorovich distance and the performance between the two is compared. Initially there is a rundown of the algorithm which calculates the kantorovich distance between two images. Thereafter we go through the CPU implementation followed by GPGPU written in CUDA. Then the results are presented. Lastly, an analysis about the results and a discussion with possible improvements is presented for possible future applications..

Kunskapen om hur tränande hästar påverkas av olika dieter behöver bli större. Därför utfodrades 6 tränande travhästar med 3 olika typer av foderstater. Våra frågeställningar var:Hur påverkas hästens vattenintag och vätskebalans av olika foderstater? Hur vätskebalansen påverkas under arbete.Hypotesen var att hästens vattenintag och vätskebalans skulle påverkas och att vätskebalansen kommer att påverkas av de olika dieterna under arbete.Hästen får i sig vatten från tre källor, dricksvatten, vatten i foder och metaboliskt vatten. För att behålla vätskebalansen måste intaget av vatten täcka det hästen förlorar.